Samlade remissvar om privatkopieringsersättningen

EU-kommissionens meddelande KOM (2015) 626 (Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten) har av justitiedepartementet remitterats till ett antal myndigheter, institutioner och organisationer. Detta är en sammanställning av och kommentar till de svar som berör privatkopieringsersättningen, direkt eller indirekt.

startbild

Från juristerna vid Uppsala Universitet till poeterna i KLYS är man överens om att vi har en ny digital verklighet. Men slutsatserna går isär: Näringsliv, institutioner och myndigheter vill se en förändring, upphovsrättsorganisationerna anser att det inte behövs någon förändring alls.

KLYS, Copyswede och STIM:

”Under de mer än 15 år som gått har online-sektorn utvecklats avsevärt beträffande teknik, tjänsternas utformning och konsumtionsmönstren. Regelverken speglar inte fullt ut dagens verklighet.”
Men deras slutsats är att man inte ska förändra systemet:
KLYS och Copyswede har en konservativ lösning på problemet och uppmanar till ”försiktighet när det gäller ytterligare reformer på upphovsrättsområdet inom EU och rekommenderar den svenska regeringen att endast driva harmoniseringsåtgärder på de områden där det är nödvändigt för att den inre marknaden ska fungera”.

Kompositörerna i SKAP:

”… iaktta stor försiktighet i det fortsatta reformarbetet med upphovsrätten, för att inte riskera att rucka på grundförutsättningarna för det system för skydd och spridning av musikverk – i Sverige och inom EU – som under lång tid växt fram och etablerats som näringsrik jordmån för EUs kreativa innehåll, och där musikverk och musikaliska framföranden spelar en viktig roll”.

Uppsala Universitet:

Uppsala Universitet påpekar att lämna privatkopieringsinskränkningen ”…utanför arbetet vars syfte är att förverkliga en digital inre marknad riskerar att en viktig del av upphovsrättsmarknaden förblir fragmenterad.” Uppsala Universitet fortsätter: ”Det är ju naturligt att rättshavarna söker tillgodogöra sig rättigheternas ekonomiska värde, men samtidigt menar allt fler att det inte längre finns en balans i systemet och att lagstiftningen på området i allt för stor utsträckning har gynnat rättshavarna. Med ett rätt balanserat system kan däremot upphovsrätten vara ett effektivt verktyg för utveckling och innovation.”

Patent- och registreringsverket:

”Patent- och registreringsverket anser att det finns ett behov av en kodifiering på EU-nivå avseende fastställande, tillämpning och administration av privatkopieringsersättning, inkluderande frågeställningen kring hur avgifter kan distribueras till rättighetshavare på ett mer effektivt sätt.”

Tillväxtverket:

Tillväxtverket konstaterar: ”I Sverige är online-tjänsterna inom flera områden sedan några år dominerande över de fysiska formaten. Inom till exempel musikbranschen har försäljningen av strömmad musik gått från att utgöra 12 % av intäkterna från inspelad musik år 2009 till 84 % år 2014. Detta har i grunden förändrat branschens affärsmodeller.”

Svenskt Näringsliv:

Svenskt Näringsliv skriver: ”Sammantaget är det därför Svenskt Näringsliv uppfattning att ett nytt harmoniserat system bör utformas med utgångspunkt i en bedömning av storleken på den ersättning som ska tillkomma upphovsmännen, vars omfattning ska motsvara upphovsmännens faktiska förlust. Därefter bör nämnda ersättning tas ut på ett teknikneutralt sätt i form av en statsfinansierad ersättning, i likhet med det system som tillämpas i Spanien, Norge och Finland.”

Medieföretagen Almega:

Medieföretagen Almega konstaterar: ”Idag finns väsentliga skillnader i konstruktionen av dessa privatkopieringsersättningar, inte minst beträffande vilka aktörer på marknaden som ska erlägga sådan ersättning. Skillnaderna kan slå hårt mot företag och inverka på vilka marknader de väljer att gå in på. Det finns därför anledning att harmonisera konstruktionen av sådan ersättning.”
Almega fortsätter: ”Upphovsrätten av idag utgår helt från upphovsmannens intressen. Det faktum att det ofta är företag som tar initiativ till skapande, och också står för de investeringar som krävs, är något som inte fått utrymme i upphovsrätten. Företagen tar således hela, eller stora delar av, risken – medan upphovsrätten ger alla rättigheter till den enskilde upphovsmannen. Detta är en obalans som lagstiftaren bör beakta.”

graf